Jag älskar mina föräldrar, verkligen ÄLSKAR dem!Tror att jag bör börja varje blogginlägg med den meningen.
För det är sant, de är underbara. Som idag t ex; Jag kom hem från skolan och hade haft typ den sämsta idrottslektionen ever. Gråt, ilska, förolämpningar, "ironi" och lärare pretending to be each others parents! Och ja, det sista stämmer också. Du vet när en liten pojke/flicka på ca 5 år gör något elakt mot en annan "vän", då kommer den elaka pojkens/flickans mamma/pappa ut och ursäktar sig för sitt "oförskämda" barn. (Javiiiisst!) Så var det idag, fast det var en lärare som ursäktade sig för en annan lärare hade gjort fel.
Kul ju, i alla fall så när jag kom hem så berättade jag allt för mina päron, om att allt är skit för att jag inte vet vem jag är och för att jag ständigt får höra: Du är konstig.
Och ja, det är kanske konstigt att vara feminist, socialist och anti-rasist men det är (fan i mej bättre än att vara likgiltig!) ju fler som är det.
Och det är inte ens därför som jag får höra att jag är konstig, det är för en rad olika anledningar jag inte vet om, och för att jag vägrar att vara ett sexobjekt, ett mobboffer.
Nej, är jag konstig för att jag skrattar efter jag har gråtit?
Är jag konstig för att jag ibland bara vill bort häifrån?
Är jag konstig för att jag pratar med mig själv?
Är jag konstig för att jag ibland låtsas vara någon annan?
Vad gör mig så jävla konstig? Och för VEM ses jag som konstig?
Pappa sa: "Jag vet att allt kanske känns piss just nu, men när du kommer in på din linje så är det du som kommer att vara *normal* och de som har kallat dig konstig kommer att vara de som är konstiga om de någongång kommer till din gymnasielinje! Bland alla målarkluddar och poesitomtar kommer du att trivas som fisken i vatten! "
Som sagt, jag älskar min pappa. ( Och min mamma, självklart!)
Jag simmade och var på bio igår, kom hem vid tiotiden, tack mr S för en trevlig pratstund på bussen! Och jag vet att det inte var du som fes på busshållplatsen! Jag står på din sida, för vi vet ju alla vem det egentligen var... Haha!
I morgon, ja man får väl se det som en ny dag med nya tag, hoppas att mobilen går att sätta på och inte kraschar som den har gjort idag.
Hoppas bara inte Mr Manhood vill prata med mig, pallar inte bråka (vilket leder till gråt) med honom igen. Hoppas inte mr E ser att jag skrev massor med Chuck Norris skämt på Mr S's SO papper...
By the way, första nationella provet idag! Det gick zuperbra!
/ Hanna H.I Andersson
Kul ju, i alla fall så när jag kom hem så berättade jag allt för mina päron, om att allt är skit för att jag inte vet vem jag är och för att jag ständigt får höra: Du är konstig.
Och ja, det är kanske konstigt att vara feminist, socialist och anti-rasist men det är (fan i mej bättre än att vara likgiltig!) ju fler som är det.
Och det är inte ens därför som jag får höra att jag är konstig, det är för en rad olika anledningar jag inte vet om, och för att jag vägrar att vara ett sexobjekt, ett mobboffer.
Nej, är jag konstig för att jag skrattar efter jag har gråtit?
Är jag konstig för att jag ibland bara vill bort häifrån?
Är jag konstig för att jag pratar med mig själv?
Är jag konstig för att jag ibland låtsas vara någon annan?
Vad gör mig så jävla konstig? Och för VEM ses jag som konstig?
Pappa sa: "Jag vet att allt kanske känns piss just nu, men när du kommer in på din linje så är det du som kommer att vara *normal* och de som har kallat dig konstig kommer att vara de som är konstiga om de någongång kommer till din gymnasielinje! Bland alla målarkluddar och poesitomtar kommer du att trivas som fisken i vatten! "
Som sagt, jag älskar min pappa. ( Och min mamma, självklart!)
Jag simmade och var på bio igår, kom hem vid tiotiden, tack mr S för en trevlig pratstund på bussen! Och jag vet att det inte var du som fes på busshållplatsen! Jag står på din sida, för vi vet ju alla vem det egentligen var... Haha!
I morgon, ja man får väl se det som en ny dag med nya tag, hoppas att mobilen går att sätta på och inte kraschar som den har gjort idag.
Hoppas bara inte Mr Manhood vill prata med mig, pallar inte bråka (vilket leder till gråt) med honom igen. Hoppas inte mr E ser att jag skrev massor med Chuck Norris skämt på Mr S's SO papper...
By the way, första nationella provet idag! Det gick zuperbra!
/ Hanna H.I Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar