lördag 23 februari 2008

Remember Hary Man Bo-Ro :)

Hej hej!
Okej nej, jag har inte sett G. I Jane en gång till, filmen är hos Mrs G nu.
Sportlovet är snart slut, känns som om jag behöver fyra veckor till på mig för att lugna ner mig lite. Jag är helt uppe i varv, men jaja.
Igår, alltså: HERREGUD! Permanent Apathy= BÄÄÄST! Jag, Ms E, Ms F och Ms O är era största fans! Och jag tyckte VÄLDIGT mycket om den sista låten, hoppas att ni kör den någon gång inför en annan publik än oss. Tyckte speciellt om biten: "Sweeny Todd is smoking pooooot". Nice Nice! Det var trevligt att träffas, Ms S och Ms V!

Annars då, jo jag sitter och garvar åt mitt " Mail Mother Fucker" sound. Tänker på i torsdags, tack för en trevlig stund i Malmö, ni är helt underbara ifall ni har missat det själv. Jag svär på allt att jag såg Timbuktu på tåget!
Det var trevligt att fika med er, även fast vi alla fyra är så kräsna så vi fick leta efter "rätt" fik i ett halvår! Haha, jag älskar er.
Tack Mr S för att du skrev att jag är en ängel, och tack Mr D och Mr Se för att ni ständigt får mig att le, allt trams och annat skit ni har för er... You sick men!
Och ja Mr S; Måååååånikaaaa. Dina ständiga ljudklipp är underbart roliga och sinnessjukt konstiga. Men, annars är du ju inte man!

Jag har inte mycket att tillägga, mitt eng. arbete är klart. Jag skrev om Tracy Chapman, hon är bäst och let's just face it: So am I!
Jag lyssnar just nu på Jack Johnsson som för övrigt är en musikGud, och jag har gjort en super tabbe. Inte bra, men nu är det försent, tycker att vi hoppar det...
Jag åt upp 100g Marabou choklad precis (mint krokant), på ca 10 minuter. Allvarligt talat, varför är choklad SÅ gott? Jag skulle lätt kunnat äta ett ton om det inte hade haft några som helst bieffekter. Jag har läst någonstans att choklad innehåller ett ämne som utlöser ett annat ämne i kroppen som gör så att man känner sig glad, och choklad innehåller ett smärtstillande ämne. It's true, och är inte det underbart? Helt naturligt, man blir glad, känner inte samma smärta, man går upp i vikt och får finnar! Haha! Okej, inte för att jag skulle kunna sluta äta choklad för det där. Om man oroar sig för vikten får man väl jogga, eller kolla om man ens bör vara orolig. Man behöver ju inte vara superskinny. Oroar man sig för finnar så får man väl ta det lugnt, simma lugnt.

Jag och Mr S håller på och skriver om vårt liv. Scenariot är: 15år från nu, vi har varit gifta i 2 år. Förra gången skrev jag att vi hade ett café/design/advokat/psykolog-ställe på Cuba och en vinterstuga i Hbg. Nu är det hans tur (btw så är det han som skulle vara psykologen och advokaten och jag skulle vara designer och vara med i armén.), han skriver att vårt café + etc. annat- ställe ska heta MästerBönan, och vi jobbar måndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar.
Vi bor i radhus lite utanför stan, vi har en katt, som heter Che(!), och 2 barn. Nu har vi tydligen en hund också, den heter Akamaru. Jag ville att vårt ena barn skulle heta Chuck Norris men sen kom vi på att den ungen skulle på trauma för livet om han hette Chuck Norris. Vi har lite svårt att bestämma namn på våra barn... Okej, Mr S kom fram till att killen ska heta Ernesto och jag ska komma på ett tjejnamn vilket blir:...Nova!
Vi har bott på Cuba i ett och ett halvt år, Ernesto är nästan två år och Nova är snart 4 månader.
Vi flyttade till Cuba för att vi tröttnade på den svenska kulturen och historian.
Vårt café går bra, det är billigt och bra. Vi har några anställda och vi jobbar inte så mycket någon av oss (=jag/Mr S/anställda!), 6 timmars arbetsdag you know!
Allvarligt talat så tycker jag också att det livet låter jävligt nice Mr S!

Nej nu ska jag dra. Ha det gott, Ciao!/ Hanna H.I Andersson!

Inga kommentarer: